Jag har förlorat många vänner under mina 17 år,
och ska jag vara ärlig så tror jag aldrig att man slutar förlora någon.
Jag trodde att det var jag som var problemet först,
att jag var för annorlunda. Men jag har insett,
att det är inte mig det är fel på. Det är dom. Dom har inte förlorat
så många, så därför kvittar det om dom förlorar en extra.

Jag kanske är annorlunda,
och speciell.
Men jag pratar inte skit om folk som står mig nära,
för jag har redan förlorat tillräckligt.
Jag insåg för några dagar sedan,
att folk är avensjuka för att jag haft det bra ett tag.
Sen blir allt mitt fel.
Men äkta kompisar,
dom tror inte på vad andra säger.